Gamlingar,vi?

I vår familj har det alltid varit livligt när vi träffats, mycket pga att både jag och syrran har barn  förstås, men dessutom har ju min mamma haft barn i ung samma åldrar vilket kanske inte är helt vanligt. Att träffas allihopa brukar vara högljutt, stimmigt, rörigt men med mycket skratt på det.  För barnen har det betytt oerhört mycket och det har alltid varit otroligt uppskattat när vi hittar på saker tillsammans.

Det har varit många härliga år med fantastiska minnen tillsammans. Äventyrsbad, samlingar framför melodifestivaler,resor, middagar, jul, nyår, påsk, midsommar... osv. Men nu börjar våra barn bli så stora...
det är inte alls lika självklart längre att alla "ungar" är på plats när vi träffas. Och det känns lite märkligt men samtidigt så stort. Att alla barn börjar bli så stora, få sina egna liv, att de är på väg att bli vuxna!

I lördags var det då dags för delfinalen i melodifestivalen. Jag är absolut ingen schlagerfantast, men jag gillar att sitta med familjen och hissa rep. dissa låtar, kläder, artister. Ja, ni vet...

Och lillebrorsan (?) skulle ha 18-årsfest... och lillsyrran skulle vara kvar med sina vänner i hennes lägenhet vid gymnasieskolan hon går på... och dottern skulle vara med sina vänner i en av vännernas brors lägenhet där de skulle laga mat tillsammans och sjunga singstar.... och gissa vem som inte var nöjd då. Sonen som snart fyller tretton ;-) " Men asså mamma, ska jag bara vara själv med er gamlingar ikväll då... ameh , åååhhh, .."

Gamlingar, hm.... visst hade han glimten i ögat när han sa det men visst blir det på ett helt annat vis när inte alla är med. "Vi får nog börja vänja oss" sa mamma, och jag krisar lite. Men det är så sant, så sant.

Man har sina barn till låns och tiden med dem är så oerhört kort, intensiv, fantastisk och underbar. Från att ha varit en självklar del i ens liv dygnets alla timmar har man nu kommit till den punkt att man ler lyckligt för sig själv när man får ha dem hemma fredagoch lördagskvällar. Man suger länge på den karamellen...

Tack och lov tycker alla "ungar" fortfarande att det är jättekulatt träffas allihopa tillsammans så jag njuter och är tacksam för det lilla. Om ett par veckor fyller dottern 16 år och val till gymnasium har gjorts. En ny fas i hennes liv startar snart och vi ser henne gå från barn till vuxen kvinna. Med en känsla av nostalgi men också förtröstan.

Men gamlingar är vi väl för sjutton inte än iaf ;-) 

Kommentarer
Postat av: Sara

Klart vi inte är några gamlingar! :-)
Mina tre är ju rätt så små fortfarande och jag befinner mig rakt i det där intensiva. Ibland låter dina tonårsinlägg som ljuv musik i mina öron. :-)
Vi är också en sån familj. Den har blivit större och bullrigare. Min lillebror är 12 år yngre än jag. Mina förldrar är momgifta båda två, så jag har massor med halv- och styvsyskon. Alla känns dock som hela. :-)

2008-02-13 @ 07:06:40
URL: http://piccolinas.blogspot.com
Postat av: Sara

momgifta??
Menar förstås omgifta.

Dags att hämta den andra koppen kaffe och vakna till lite. :-)

2008-02-13 @ 07:07:52
URL: http://piccolinas.blogspot.com
Postat av: gioia

sara: Momgifta... halvengelsk variant på mammaomgifte... eller not ;-)
Anyway, det är underbart att ha tonåringar. Visst kan det uppstå dispyter från och till men jag tror att vi har varit relativt lyckligt lottade. Sonen blir ju 13 nu så vi får väl se hur det artar sig där..

2008-02-13 @ 08:46:03
Postat av: Anna Malga

Kul med ny blogg! Och lycka till men körkortet!!

2008-02-13 @ 08:51:47
URL: http://nyttundersolen.blogspot.com
Postat av: Asa Eden

Ja visst gor det ont nar knoppar brister.......
Nar den dagen kommer och de star pa egna ben kan man ju bara hoppas att man forberatt dem val och att man (lite i bakrunden) kan ta del i deras "vuxna" liv.
Silvia har en bit kver, har ju nyss fyllt 2 (tack gode gud!)
Du verkar ha en bra installning till det hela, inte som min svarmor (hon kampade emot med nabbar o klor nar M vaxte och blev vuxen)
Gamlingar?! Nehedu!!

2008-02-13 @ 09:22:40
URL: http://www.silvia.blogg.se
Postat av: Var dags glimtarn

Nej nej. Me no!
: )

2008-02-13 @ 14:07:21
URL: http://vardagsglimt.blogspot.com
Postat av: gioia

anna i Malaga: Tack! Och tack :-)

Åsa: Det är precis så jag tänker, när barnen blir större har man ju en annan typ av kommunikation, och det är roligt att finnas med i deras liv från en annan vinkel. Dock får man ibland bara bita ihop och acceptera att allt i deras liv inte längre alltid är föräldrarnas ensak, utan de måste få ha sitt eget liv :-)

var dags glimtarn: jag menar det ;-)

2008-02-13 @ 15:15:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0