Jag har blivit utmanad!

Vad gjorde jag....

För 15 år sedan (1993):
Då var jag mammaledig med min dotter som då var lite mer en ett år. Maken jobbade som grillkock på en restaurang på Arlanda och vi bodde i en bostadsrätt som vi trivdes jättebra i, i Märsta utanför Stockholm. Eftersom maken då hade billiga flygbiljetter genom SAS så flög vi en hel del, både till mamma nere i Småland och till Italien. Sommaren 1993 åkte vi dessutom till både New York och Dominikanska Republiken i Västindien också, så det var ett bra år för reslusten. På hösten 1993 fick jag ett 6mån-vik/praktik på SAS flygskola vid Arlanda flygplats och dottern började på dagis. Det var en mysig tid som jag tänker tillbaka på med tillförsikt !

För 10 år sedan (1998):
Då var jag tvåbarnsmamma, dottern var 6 år och gick på förskolan som hon älskade, och sonen var 3 år och gick hos dagmamma. Jag jobbade inom taxfreebutikerna på Arlanda och maken jobbade som restaurangchef på Arlanda(Burger King). Vi bodde i en lägenhet i centrala Märsta där vi trivdes jättebra. Vi var även i London med barnen och reste en hel del ner till Småland, och förstås Italien. Livet rullade på för fullt med heltidsarbeten och småbarn och allt vad det innebär.

För 5 år sedan (2003):
Ett både roligt och sorgligt år. Vi hade år 2000 tagit steget och flyttat ner till Småland tillsammans med syrran och hennes familj. Efter tre år bestämde de sig för att flytta tillbaka till Sigtuna och det kändes väldigt tomt och sorgligt när de försvann. Ett tag var även vi ganska inställda på att flytta tillbaka men lade de planerna på hyllan tillsvidare.

Till det roliga dock hörde att jag och maken hade pluggat under tre år och jag då avslutade mina studier på Högskolan i Kalmar (media och kommunikation). Jag och en studiekompis hade slitit med vår uppsats och fick bästa betyg! Maken slutade sina studier i webb och grafik och tog beslutet att öppna ett eget företag vilket också kändes väldigt spännande. Under vår studietid hade vi båda jobbat inom Systembolaget, men hösten 2003 fick jag ett vikariat på Lindex. Jag trivdes sådär och sökte vidare. Vi bodde i en bostadsrätt här i stan som vi trivdes hyfsat bra i även om det mer kändes som en mellanlandning.

För 3 år sedan (2005):
Maken jobbade på med sitt företag som rullade på och jag jobbade inom det företag jag fortfarande jobbar inom. Vi letade nytt boende och föll pladask för huset som vi köpte och fortfarande bor kvar i. Dottern blev tonåring och började högstadiet och sonen började mellanstadiet. Vi köpte även ny bil det året, vilket var väldigt skönt efter några år av strul med vår gamla Saab som vi hade haft länge.

För 1 år sedan (2007):
Inte så stora förändringar. Mycket jobb både för mig och maken. Vi planerade som bäst vår resa till Calabrien tillsammans med syrran, som sen också blev jättelyckad och härlig.

För 3 månader sedan (januari):
Jaa, jobbade på som vanligt. Njöt av en vinter helt i min smak, mild och ingen snö ;-) Tog återigen upp övningskörningen som har legat på is ett bra tag. Längtade efter den tid vi har framför oss nu, långa, ljusa vårdagar och sommar.

Igår (29 april 2008):
Jobbade till 16.45 och blev sen hämtad av maken som blev överraskad med en försenad födelsedagspresent från mig (en 16-årig Lagavullin, rökig härlig singlemaltwhisky). Jag, dottern, maken och vovsen tog en jätterunda i skogen  på ca 2 timmar som var jättehärlig. Sen var jag vrålhungrig och vi åkte och köpte hämtpizza som vi glufsade i oss. Jag och sonen avslutade kvällen med Guitar Hero!

Idag (30 april 2008):
Ledig! Sov ut ordentligt och sen cyklade jag, maken och vovsen till affären för att handla frukost. Ikväll är det majbrasa men vi ska ha folk hemma här så det blir nog inget besök där. Dottern ska iväg med sina kompisar och sonen kommer nog att vara hemma med oss. Ska nu ta tag i lite städning :-(
 
I morgon (1 maj2008):
Också ledig! Ta det lugnt på dan och sen på kvällen ska vi grilla med grannarna. En rejäl prommis blir det nog också.

Om 1 år (april 2009):
Oj! Har absolut ingen aning. Dottern kommer ha börjat på gymnasiet och sonen på högstadiet iaf. Räknar kallt med att jag iaf har körkort :-)
Får nog återkomma om resten :-) 









Jag utmanar den som vill!

Härliga lördag och grattis älskade lillasyster

Till att börja med vill jag ge massor med grattiskramar till min fantastiskt duktiga lillasyster. Hon går på en artistskola som heter Stage for you där en massa superduktiga elever går som vill bli nånting inom musiken. Där finns det riktig skivstudio som ägs av Pama records och de elever som går där får jobba med det mesta inom musikproduktion, uppträde med både sång och dans. Varje år har de en melodifestival där eleverna själva skriver musiken och de sen tävlar mot varann, och den som vinner får spela in en singel i studion som sen spelas på radion! Det är både en riktig jury och de i publiken som röstar.

Igår kväll var vi där och tittade, och min superduktiga lillasyster vann! Jag är så himla glad för hennes skull och i går kväll var hon som ett helt paket av välfylld glädje, och hon är verkligen värd det. Låten var jättebra, det var hon och en kille som går i en klass över som hade skrivit den tillsammans, och hon sjunger som en liten ängel :-)

Tilläggas bör att alla eleverna verkligen är jätteduktiga och man blir så imponerad när men hör och ser dem. Och jag kan bara tänka mig hur roligt de måste ha, att i tre år får pyssla med det som man bara älskar måste ju vara en dröm... *avis*. Kan man sen tjäna lite pengar på det är ju det inte fel ;-)  Så hör ni en låt på radion som heter Children som sjungs av en underbar röst är det min lilasyster *stolt*. Och hon ska få s.t.i.m.p.e.n.g.a.r  som hon lyriskt uttryckte det igår :D

Att se sin lillasyster stå där på scenen och uppträda så proffsigt känns verkligen stort, och när hon sen fick sjunga låten igen (efter segern som sig bör) gick hon ner från scenen och hämtade min lillebror (alltså hennes storebror) och tog med honom upp på scenen. Sen stod de där tillsammans bland all confetti och mitt hjärta vällde över av kärlek och mina ögon vällde över av tårar, det kan jag lova :-)

Sen vaknade man idag till en härlig lördag! Vädret var varmt och skönt och jag slappade rejält på morronen, som sig bör på en lördag :-) Maken jobbade, sonen skulle iväg med kompisar och dottern är kvar hos min lillasyster över helgen så jag tog vovsen med mig och cyklade hem till mamma som också var ensam. Där satt vi och fikade och snackade bort några timmar. Sen mötte jag upp på maken i stan och vi strosade runt lite där, det var 10-årsjubileum för nånting här i stan så det vara en massa pådrag, bland annat en sk cruising med en massa stajlade bilar så det var mysigt , med en massa glada människor ute och underbart väder:-)

Och veckan som kommer känns så härlig med två lediga dagar (ons, tor). Ja, ibland leker livet :-)

Falukorv och makaroner

Ja, det låter ju inte särskilt kul, jag håller med. Men eftersom jag och maken ska äta pasta med bönor (pasta e fagioili) som barnen inte är särskilt förtjusta i så håller jag på att laga falukorv och makaroner... ja, de hoppade väl inte direkt högt av glädje, men, men...

Våren har definitivt slagit ut den här veckan, och underbara soliga dagar har utspelat sig... utanf ör jobbfönstret. Så jag har mest gått och suktat inomhus och försökt ta de små chanserna att gå ut. Och inom mig vaknar vårrastlösheten. Det är så mycket jag vill göra, så mycket man blir inspirerad till. Det är något inom en som man bara inte kan stänga av helt enkelt,det liksom spritter i kroppen av förväntan för något man egentligen inte vet vad det är.
Idéerna snurrar runt här hemma, alla har vi olika drömmar och visioner. När barnen är så stora som våra så har ju dom också börjat skapa sitt liv i tankarna, dottern ska börja gymnasiet och sonen högstadiet. Nya faser i bådas liv.
Varje gång vi åker bil suckar dottern och säger: Asså, varje gång vi är allihopa tillsammans, så är det nya idéer och planer på gång... nu måste vi snart bestämma oss!

Ja, vi är fyra individer, fyra viljor, och alla med stora drömmar och medan livet rullar på så finns ju allt runt om oss i luften iaf, och någonstans måste allt knytas ihop i en  påse. Och när vårluften pyser in i porerna, ja då vaknar man till liv igen :-)

Sonen har iaf ett mål utstakat. Maken och dottern övningskörde på en stor parkering (gulp!) och jag och sonen stod utanför...

"Mamma, jag längtar till jag blir förälder...
"Ja, vad härligt, då vet jag att jag får barnbarn då... ;-)
"Ja! Det är klart att jag ska ha barn, och jag ska bli en såååå bra förälder!
"Hur är en bra förälder då?
"Som ni! Ni är supershyssta föräldrar :D

Sånt värmer bigtime. Hoppas det håller i sig :-)



 

Jag blir sen idag, tåget var på tid...

.... Ja, så känns det oftast på mornarna för mig:-)  

När hela familjen Italia (fåfäng mamma, fåfäng pappa, två fåfänga tonåringar) ska göra sig klara och packa in sig i bilen och hinna till 8.23 som är mitt tågs avgångstid, då är det stressigt! Men nu går tåget oftast inte på tid så jag hinner då med.... ;-)  Men om tåget kommer på tid... ja, då är det värre!

Men idag ska jag ta bussen vid 7.10 istället för jag börjar tidigt... lugnt och skönt :-)

Bakvänd dag

Till att börja med:

Grattis älskade maken på din födelsedag! Idag alltså, men vi firade den igår. Huset fullt igår kväll och grillning på menyn. Underbart väder. Lite försnacks först och gott vitt vin. Många skratt förstås. Vi hade skitkul som vanligt när vi samlas med de människorna :D

Och det fina vädret fortsatte ju idag. Knallblå himmel och strålande sol.
Så vi bestämde att vi skulle göra oss till och åka till Öland. Vi köpte engångsgrill, korvar och korvbröd. Packade matsäck och filt. I bilen svettades vi ymnigt och havet glittrade förföriskt när vi åkte över Ölandsbron. Hunden flämtade. Och jag tittade bort när jag såg hur termometern i bilen sjänk från härliga 13 grader til 7... ju närmre havet vi kom.

Väl framme hoppade vi glatt ur bilen ...och möttes av iskyla! Det blåste svinkallt.
Men vi tog tappert med oss alla pinaler ner till havet... där det var ännu kallare... bbrrr... hunden var dock lycklig och sprang som en tokig runt där, doppade sig även i havet.

Jag och dottern promenerade med skallrande tänder runt på stenarna, make och sonen spelade lite fotboll... men fy fan... det var för kallt helt enkelt. Efter en halvtimme kapitulerade vi och insåg att grillning vid stranden på Öland inte var någon tiopoängare och med snabba steg gick vi tillbaka till den varma sköna bilen för att istället styra mot Kalmar och hitta någon plats där. Väl i Kalmar snurrade vi runt och letade efter nån bra grillplats men det sket sig på både det ena och det andra. Där var det kallt, där kunde man inte ha hund, där var det massa folk (inte för att vi är folkskygga men det kändes inte riktigt lägligt att smälla upp en engångsgrill just där) osv... det var som ett stort skämt till slut, och klockan drog iväg...

Till slut hamnade vi ute vid Ikea och plötsligt såg Burger King väldigt lockande ut ;-)
Så grillningen på stranden slutade med middag på Burger King istället. Vilket också ju är väldigt gott!

När vi sen kom hem insåg vi att vi hade kunnat haft en grymt skön förmiddag i vår lilla trädgård för där stod temperaturen på behagliga 22 gr (vi har väldigt mycket lä där). Så det var shorts och linne på och steka oss på altanen resten av eftermiddagen. Grymt skönt!
Efter en härlig skogspromenad för mig, dottern och hunden så åkte iaf engångsgrillen fram och vi grillade korv ute i trädgården till kvällsmat... och det gick ju bra det med :-)

Så vissa gånger stämmer verkligen uttrycket Borta bra men hemma bäst... absolut idag!


Sonen, jag och Kent

Sonen har äntligen  fått upp ögonen för det bästa bandet i världen : Kent!

Han analyserar deras texter, läser om dem, listar låtar, och hans blogg skulle kunna döpas om till kent.nu eftersom han lägger in texter och låtinfo där. När han och jag sitter tillsammans i datarummet eller i bilen spelar vi Kent för glatta livet och jag kan inte annat än mysa över min sons förträffliga musiksmak.
Men igår tog han sig minsann friheter...

"Asså mamma, jag tror att jag gillar Kent mer än dig...

" !!! Omöjligt !!!

" Jamen, jag kan iaf texterna bättre än dig... ;-)

" Hm, okejrå... det kan jag böja mig till...   Han kan texterna jättebra!

Gubben, du var knappt född när jag började lyssna på Kent :D

Men ja, när det gäller musiksmak har han definitivt fått mina gener, hehe.. Igår lyssnade han på Guitar Hero och Rockband-låtar på Youtube (också en passion) och jag hör en av mina absoluta favoritlåtar spelas, Creep, med Radiohead.

"Mamma, den här låten är ju asbra!!!

" Mmm, en av de bästa som gjorts om du frågar mig.

"Shit, den är asbra asså!

Det bådar gott för den pojken, det må jag säga :-)


Stunder med sonen


Sonen har punka på sin ubercoola svarta, gamla tantcykel från Husqvarna, och cyklar därför runt på min ceriserosa damcykel istället...  så i måndags när han och jag skulle cykla till stan blev jag automatiskt hänvisad till makens totalt obekväma överväxlade mountainbike istället. När jag då äntligen hade  kommit upp på den där eländes cykeln tittade sonen på mig medan han glatt cyklade runt på min cykel...

" Mamma, vi cyklar inte vägen förbi Sporthallen va?

" Hurså?...

" Ameh, där hänger rätt många av mina polare och, jaa... ja, du cyklar ju på den där cykeln nu...

" Okeeej, fast du, kära son, anledningen till att jag gör det, är för att du har min cykel... du skulle ju kunna ta den här cykeln då faktiskt...

" Skojjaru! Det är ju ännu värre!!!

Suck !?!?

Det blev inte vägen förbi sporthallen iaf :-)

Det här med tid

" Åh mamma, kommer du ihåg våra lördagar i stallet som vi hade förrut... det var tider det"

" Mmm...

Dottern och jag satt vid frukostbordet i lördags morse och filosoferade om gamla och nya tider. Och visst hade vi en härlig tid i stallet. För några år sen fick vi höra talas om ett stall som födde upp hästar, strax utanför området där vi bor. Mot att man hjälpte till med stallskötseln hade man möjlighet att få rida hästarna. För oss som hade betalat dyra pengar på ridskolor lät det här som en dröm, och vi åkte dit och tittade. Ganska snart fick vi två hästar tilldelade oss, Novita och Helga, och härliga ridturer i skogarna tillsammans förgyllde nu våra dagar. Dottern var 12 år och jag pluggade på högskolan. Tiden fanns och vi njöt. På lördagar hade vi stalldagar, då vi skötte om alla hästarna, mockade alla boxar och spiltor, och red ut i skogen förstås. 

Men tiderna förändrades. Efter mina studier började jag jobba heltid och efter nästan 1 1/2 år i stallet var det bara att inse faktum. Tiden fanns inte längre, för mig i af. Istället för härliga stalldagar tillsammans blev det bara kopplat till stress, och ridningen hann jag knappt med. Dottern kämpade på ett tag till, men tappade väl lite lusten, och även hon slutade i stallet.
Men det var en fin period.

Och tyvärr är tiden fortfarande en stor bristvara för mig. Dagarna rusar på och förra veckan var inget undantag, därav bristfällig uppdatering i bloggen. Och helgen prioriteras till umgänge med familjen. Dottern och jag hade en skön och lugn dag tillsammans (sonen var hos en kompis, och maken jobbade) med mycket prat och funderingar och analyser av livets umbäranden. En härlig långpromenad med vovsen hanns med också.

Söndagen fortsatte på samma spår, så dottern, jag och vovsen tog bussen till Kalmar och spenderade några timmar vid havet tillsammans. Vi satte oss på en brygga och åt medhavda baguetter och lät havsvindarna rensa tankarna. Att promenera runt och bara prata om allt och ingenting med sin stora "lilla" dotter , njuta av vacker miljö och hav är livskvalitet tycker jag. Våra stalldagar och ridningen har fått ligga åt sidan men att hitta tid tillsammans är minst lika viktigt ändå. Tiden rusar på och det gäller att fånga upp den då och då. Speciellt när barnen är så stora och mycket annat hägrar i deras huvuden med kompisar, utekvällar, sova över där, åka dit....

För sonen var det just kompisen som hägrade hela helgen, men i går kväll körde han och jag iaf Guitar Hero tillsammans. Man får snappa efter det lilla ;-)

Och idag har jag en semesterdag. Lyx!


RSS 2.0