Ljusglimtar
När barn och make hade gett sig iväg tog jag en rejäl långpromenad till stan med vovsen. Vädret var så där härligt höstigt, hög, frisk luft och värmande sol. Jag upptäckte ganska snart att jag hade klätt på mig på tok för mycket... svettades rejält... puh.
Väl i stan mötte jag upp med maken och vi bestämde oss för att luncha ihop, så vi åkte hem och lämnade vovsen och styrde sen mot Den Stora Hamburgerkedjan... och tack, jag betackar mig för alla kommentarer om hur det går med mitt nya sunda liv ;). Jag var bara tvungen att prova den nya hamburgaren Arizona nånting med de där goda potatis nånting. Alltså inte den vanliga pommesen (Hm, är det bara här nere i småländska skogarna man säger pommes eller är det ett regionalt uttryck?)
Gott var det iaf, och eftersom jag ska åka med dottern och simma ikväll så har jag inte det minsta dåligt samvete... eehh, tror jag...
Maken och jag satt och brainstormade som vi alltid gör. Jag känner att jag vill göra något nytt rent yrkesmässigt, visst trivs jag med mitt jobb, men stimulansen och utmaningarna finns inte längre utan det känns lite som att man tuggar på i samma hjulspår, och det finns så mycket annat jag vill göra i mitt liv. Och när jag och maken sitter och bollar idéer känns det som att smörgåsbordet står dukat. Det är bara att plocka ut godbitarna och göra en god tallrik av det...
Eftersom det fortfarande är på babystadiet är det inget jag vill snacka för mycket om i det här läget, men håll tummarna för att vi kanske äntligen får ändan ur vagnen nån gång :) Vore så himla kul! (Och kära syster, vill bara tillägga att det inte handlar om någon ev. flytt ... ;))
Livet måste verkligen levas, man måste ha nya mål och nya utmaningar. Så funkar åtminstone jag på både gott och ont... så fort allting flyter på tycker jag att det känns bra ett tag, men sen måste jag ha något nytt som sporrar mig. Det mesta i vårt liv är verkligen bra och för det mesta är jag tacksam över det vi har (annars borde jag skämmas), men just det där lilla extra måste finnas där tycker jag. Saker som får det att glimta till i tillvaron, som skapar förväntan och nyfikenhet. Och kanske har vi hittat det nu, jag och maken.
Och nu ska jag inte börja mala på om vår väntande semester igen;)... men det börjar att dra ihop sig, och vi längtar. Förstås. Definitivt är det en stor ljusglimt i livet just nu.
Måste bara ta sprutor först. Blä.
Jaja, snart kommer vi! Å vad jag känner igen mig i det där. Man mår helt enkelt bra av förändring. Och det är ju nästan vilken förändring som helst. Ny bil - man blir glad, flytt - man blir glad, nytt jobb - man blir glad osv osv.
Sitter oxå i en situation där jag vill byta jobb. Fast det är mest för att min chef är störd. :-( Men det ska jag inte tynga ner dig med.
Heja dej som har framtidsmål!
angelica: ja, det där med chefer är ju ett kapitel för sig :) Själv sitter jag mittemellan, jag har en chef över mig(ägaren) men jag är ansvarig över assistenterna, och det är inte alltid heller så lätt, känns som att man lätt hamnar i kläm, då man vill och ska tillfredställa båda ändarna så att säga.
Men visst är det viktigt att våga förändra sin situation om man känner att man behöver det, så jag önskar dig ett stort lycka till i jakten på nytt jobb :)
Jag är likadan. Och självklart blev jag jättenyfiken! :)
Annars ska huset hyras ut nu... :)
sara: Då förstår du mig ;)
gaggan: :o) Några som har lite svårt att bestämma sig eller...? ;)
Nej, men det var lite svårt att sälja nu under bankkrisen, så mäklaren tyckte att de skulle hyra ut till vidare. Det ligger ute på Hemnet, bara att gå in och kika. ;)
